Uppsala
Kategori: Reflektion
I tisdags förmiddag bestämdes att vi skulle få åka ner till Uppsala för ännu en undersökning dagen efter. Maskineriet satte igång och på tre timmar var allt klart: från första telefonsamtalet om att tid behövde bokas med kardiologer i Uppsala till att resorna var bokade av resebyrå och bekräfelse hamnat i mail och mobil. Väldigt skönt för ett oroligt hormonmonster.
Så vi åkte ner och solen sken och Uppsala visade sig från sin bästa sida. Vi lunchade i solen och var lättade över att vi äntligen skulle få svar och veta lite mer om vad som händer kring förlossningen i september. Så vi gravidpromenerade backen upp till barnsjukhuset på Akademiska.
Läkaren var sen men dök upp till slut. Jag fick lägga mig på britsen och noterade att skärmen där jag kunde se vad som händer i magen var avstängd. Hon hittade inte fjärrkontrollen så det fick jag klara mig utan. Sen var det en timmes panik. Läkaren var knäpptyst under hela undersökningen, jag hade inget att fokusera på än ett vitt tak och att inte knipa sönder Magnus hand. Det var det värsta jag varit med om under den här resan.
Till slut var det över och ännu en läkare kom in. Så fick vi veta att av de tre misstankar som funnits kring hjärtfel så kunde de nu se alla i kombination. Alltså blir det förlossnin i Göteborg. De ville inte riskera något annat.
Så nu drar det igång. Hur, var, när..? Jag ska ringa barnmorskan och prata sjukskrivning och vänta samtal från Umeå så att jag kan få info från Gbg om hur allt går till. Från stödsamtal till hur många par jävla strumpor jag kommer behöva ta med mig. Det kommer bli en tuff höst.
